Tänk på hur du själv hanterar dina läkemedel
På häst har det förekommit misstagsdoping för att någon person, som stått på smärtstillande medel, har pinkat i ströbädden. Inom utställningsverksamheten har det på hund förekommit dopingfall där en annan hund i familjen eller husse har behandlats utvärtes med antiinflammatoriskt medel. Eller matte har haft både sina huvudvärkstabletter, som smulat av sig, och hundgodis i handväskan…

Det behövs alltså inte mer än att jycken slickar på någon annan som använder t.ex. en gel, som innehåller ibuprofen (Ipren, Ibumetin), ketoprofen (Zon, Orudis, Siduro) eller diklofenak (Voltaren) så syns det på ett dopingprov.
Har man tuben liggande framme, så att det finns risk att hunden får tag i den, då kan man vara väldigt illa ute. Lägger Du fram Din blodförtunnande tablett, som innehåller acetylsalicylsyra, för att inte glömma ta den på morgonen?
Skulle hunden råka få i sig den, då får den inte starta på 28 dagar! En, som många anser, oskyldig Treo – receptfri och allt! – innehåller både koffein, som är ett för hund förbjudet stimulantium, och acetylsalicylsyra, som är smärtstillande och antiinflammatoriskt och alltså har 28 dagars karenstid.

Kaffe, Cola och choklad inte i ATC-lista
Detta är väldigt elementärt för dem som hållit på med hundkörning ett tag, men kanske det finns nya utövare som missat att det är väldigt lätt att råka ut för misstagsdopning av hunden. Det gäller alltså om den får chans att stjäla en chokladbit, slicka ur en kaffekopp (jättegott, om det är mjölk i kaffet!) eller ett glas med en läskedrycksskvätt av Cola-typ kvar. För hund gäller absolut nolltolerans för stimulantia som koffein, som finns i kaffe- och Cola-produkter, och theobromin, som dels är en nedbrytningsprodukt av koffein, dels också finns som egen substans i choklad.

Inte bara för att det innebär doping skall man undvika choklad till hundar, de mår inte bra av det. Ju mörkare choklad, desto farligare. En liten hund kan dö om den sätter i sig en mörk chokladkaka! Tänk även på bakverk med choklad.

Karenstid på injektioner åt hund
Något som många kanske inte vet, är att alla injektioner utom vaccinationer har en generell karenstid på 7 dagar. För ledinjektioner gäller generellt 14 dagar. Om sprutan sedan innehåller ett läkemedel med längre karenstid än så, är det förstås det preparatets karenstid som gäller.
För ex.vis Rimadyl vet., som ges vid postoperativa smärtor och inflammationer, gäller 28 dagars karenstid.
För en spruta med vanligt penicillin gäller t.ex. de vanliga 7 dagarna, medan det blir längre karenstid om det finns en tillsats som fördröjer utsöndringen.

För en kortisonspruta gäller 14 dagar, men längre om det är ett långverkande preparat.
Karenstiden får förstås aldrig avhålla hundägaren från att låta hunden få nödvändig behandling, men det är oerhört viktigt att ta reda på vad den fått och vad det får för konsekvenser ur dopingsynpunkt.

Eftersom injektionerna ju i regel ges direkt vid ett veterinärbesök, så får man inte samma möjlighet att i lugn och ro kontrollera karenstiden som när man får ett recept i handen.
Ett gott råd är att få med sig uppgift om preparatnamn, dos och datum på ett papper från den behandlande veterinären, så att man kan svara korrekt när besiktningsveterinären frågar om medicinering senaste månaden.

Dubbelkolla alltid uppgift om karenstid!
De flesta veterinärer är både kunniga och intresserade, men misstag förekommer och det är den tävlande som är ansvarig. Det kan alltså vara klokt att kontrollera karenstid för det man stoppar i hunden.

Varje nyregistrerat preparat får nämligen sin ATC-kod med ett antal bokstäver och siffror och om inte just det aktuella läkemedelsnamnet står i listan, så får man jämföra koden med redan registrerade preparat. På det sättet får man oftast klart för sig vad det aktuella läkemedlet har för karenstid. Veterinären skall också åtminstone grovt kunna jämföra med gruppindelningen i dopingreglementet på SKK:s hemsida.

Kom ihåg att fråga vilka läkemedel hunden har fått på kliniken, om den behandlats där medan Du väntat eller om den varit inneliggande. Se till att få uppgifterna skriftligt.

Ytterst är det ändå Du själv som är ansvarig. Ta för vana att dubbelkolla all medicinering.

Hur hittar jag själv i ATC-listan?
Om man vill leta själv är det nödvändigt att man frågar veterinären eller apotekspersonalen efter den fullständiga ATC-koden för det preparatet. Man kan även själv slå upp det under www.fass.se, i förekommande fall fortsätta genom att där klicka på ”FASS om djurläkemedel”.

Sedan kan man själv med ledning av bokstäver och siffror i koden försöka hitta sitt preparat via huvudrubriker, underrubriker, preparatgrupper och verksam beståndsdel.

Vi kan ta ett exempel:
Du har fått Rimadyl vet. tabletter på recept. ATC-koden är QM01AE91.
Q före koden anger att det är ett preparat registrerat för djur.
Andra bokstaven talar om vilken huvudgrupp läkemedel man skall leta under, i detta fall M / QM Rörelseapparaten.
Huvudgrupperna står i menyraden till vänster i bilden.
Under Rörelseapparaten går vi nu till rubriken QM01 Antiinflammatoriska och antireumatiska medel.
Sedan till underrubriken QM01A Icke steroida antiinflammatoriska och antireumatiska medel (NSAID).
Därefter vidare till preparatgruppen QM01AE Propionsyraderivat och slutligen till den verksamma substansen QM01AE91 Karprofen (Rimadyl vet.)
Karenstiden visar sig vara 28 dygn, om man jämför färgmarkeringen med den längst ner på sidan.

Lätt som en plätt, eller hur? Nåja, med litet träning, så går det nog bättre. Men utan koden så är det helt omöjligt för den utan medicinsk eller farmaceutisk utbildning att hitta i listan.